FRA, mandatperiodens mest avslöjande fråga
Idag avgörs denna mandatperiods mest intressanta och avslöjande politiska fråga; om FRA-lagen ska röstas igenom. Det är två saker i den här historien som avslöjar politikerna i ett allt annat än positivt sammanhang. För det första visar det sig att ett nytt valsystem behövs. Frågan är om det någonsin varit så uppenbart att politikerna är framvalda av partierna och inte av väljarna.
Den andra reflektionen jag gör är om hyckleriet någonsin har varit så uppenbart på båda sidor som inom den här frågan. Om vi börjar med Reinfeldt så är det han och hans anhängare i alliansen som bedrivit grupptryck och mobbing mot ledamöter som följer sina värderingar (som även anses vara de borgerliga värderingarna i denna fråga). Reinfeldt har påstått att de alliansledamöter som inte röstat för en lag som går emot den borgerliga ideologin, är svikare som pekar finger åt regeringen. Men frågan är egentligen vem som sviker vem. Politikerna är i första hand utsedda av väljarna och Reinfeldt har utan någon som helst förvarning gått in och genomfört ett direkt antiliberalt beslut (som med all sannolikhet en majoritet av hans väljare är emot) utan att på något sätt låta dessa väljare få veta i förväg vad han tänkt hitta på.
Nu ser det dock inte så mycket bättre ut hos motståndarblocket där hyckleriet är om möjligt ännu mer tilltagande. Oppositionen har gjort allt för att samla pluspoäng bland väljarna, genom att visa sitt missnöje med FRA-lagen. Vad de däremot inte gärna pratar om är att det var de själva (Bodström), som tog fram denna lag från början (och som vissa anser vara värre än den nuvarande). Vänsterledarna har pratat om att riva upp lagen och göra om den, men ingenstans har jag sett något löfte från deras sida om att de kommer att ta bort den helt och hållet, eller för den delen något som helst förklaring om hur en eventuell FRA-lag kan komma att se ut, om den nuvarande oppositionen skulle ta sig till makten efter nästa val. En framstående socialdemokratisk bloggare skrev för inte länge sedan om hur han blivit tagen i öronen av sitt parti sedan han begärt ett ordentligt svar på hur FRA-lagen kommer att se ut om partiet själva får välja.
Men hyckleriet är värre än så. I dagens SvD får 17 riksdagsledamöter svara på fem grundläggande frågor om FRA. Endast två av dessa kan svara rätt på alla fem frågorna. Majoriteten har antingen fel på minst tre eller totalvägrar att svara. Visserligen något som man kan ha förståelse för, då alla riksdagspolitiker inte kan ha järnkoll på detaljfrågor inom alla områden, men för tre av dessa politiker blir detta riktigt pinsamt. Johan Ingerö förklarar varför:
Den andra reflektionen jag gör är om hyckleriet någonsin har varit så uppenbart på båda sidor som inom den här frågan. Om vi börjar med Reinfeldt så är det han och hans anhängare i alliansen som bedrivit grupptryck och mobbing mot ledamöter som följer sina värderingar (som även anses vara de borgerliga värderingarna i denna fråga). Reinfeldt har påstått att de alliansledamöter som inte röstat för en lag som går emot den borgerliga ideologin, är svikare som pekar finger åt regeringen. Men frågan är egentligen vem som sviker vem. Politikerna är i första hand utsedda av väljarna och Reinfeldt har utan någon som helst förvarning gått in och genomfört ett direkt antiliberalt beslut (som med all sannolikhet en majoritet av hans väljare är emot) utan att på något sätt låta dessa väljare få veta i förväg vad han tänkt hitta på.
Nu ser det dock inte så mycket bättre ut hos motståndarblocket där hyckleriet är om möjligt ännu mer tilltagande. Oppositionen har gjort allt för att samla pluspoäng bland väljarna, genom att visa sitt missnöje med FRA-lagen. Vad de däremot inte gärna pratar om är att det var de själva (Bodström), som tog fram denna lag från början (och som vissa anser vara värre än den nuvarande). Vänsterledarna har pratat om att riva upp lagen och göra om den, men ingenstans har jag sett något löfte från deras sida om att de kommer att ta bort den helt och hållet, eller för den delen något som helst förklaring om hur en eventuell FRA-lag kan komma att se ut, om den nuvarande oppositionen skulle ta sig till makten efter nästa val. En framstående socialdemokratisk bloggare skrev för inte länge sedan om hur han blivit tagen i öronen av sitt parti sedan han begärt ett ordentligt svar på hur FRA-lagen kommer att se ut om partiet själva får välja.
Men hyckleriet är värre än så. I dagens SvD får 17 riksdagsledamöter svara på fem grundläggande frågor om FRA. Endast två av dessa kan svara rätt på alla fem frågorna. Majoriteten har antingen fel på minst tre eller totalvägrar att svara. Visserligen något som man kan ha förståelse för, då alla riksdagspolitiker inte kan ha järnkoll på detaljfrågor inom alla områden, men för tre av dessa politiker blir detta riktigt pinsamt. Johan Ingerö förklarar varför:
Samtidigt som Svenska Dagbladet obarmhärtigt avslöjar de ansvariga riksdagsledamöternas okunskap om FRA-lagen skriver Anders Karlsson (som vägrade svara eftersom han behövde läsa på), Gunilla Wahlén (1 rätt av 5) och Peter Rådberg (2 rätt av 5) om hur lagen är "ett hafsverk" och hur de vill "förändra" den.Anders Karlsson (S), är försvarspolitisk talesperson och ordförande i försvarsutskottet, Gunilla Wahlén (V), ledamot i försvarsutskottet och Peter Rådberg (MP), är ledamot i försvarsutskottet. Dessa politiker om några borde med tanke på sina arbetsuppgifter, verkligen kunna sin sak. Istället blir de ordentligt ertappade med sin okunnighet kring FRA-lagen samma dag som de går ut med en debattartikel i Aftonbladet för att påverka opinionen i samma fråga.
Genast inställer sig frågan: hur vet de det...?
Etiketter: Frankrike, Miljöpartiet, Moderaterna, politisk (in)kompetens, politisk dubbelmoral, politisk mörkläggning, Socialdemokraterna, vänsterpartiet
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida