Hur vänstern ställer till det för de fattiga

Dick Erixon har här ett alldeles lysande idépolitiskt inlägg här där han tar upp att vänsterns syn på ekonomi egentligen handlar om förmynderi och vad det är som gör att vänsterns politik är den som begränsar livskvaliteten mest för de fattiga.

Guillou och sanningen del 4

Det mesta är väl redan sagt om Expressens avslöjande att riksmytomanen Jan Guillou under 70-talet extraknäckte som KGB-agent. Men ett par detaljer är intressanta att belysa.

• För det första är det alltid anmärkningsvärt när en människa som gång på gång moraliserat i media över andra människors agerande i politiken, själv ertappas med lik i garderoben, vilket landsförrederi nog för anses kallas. Jag undrar hur han tänkt alla gånger han suttit i olika tyckarsammanhang och påstått att andra människor uppfört sig brottsligt och samtidigt vetat vad han själv ägnat sig åt.
• Om detta inte var något han försökt dölja, varför har han då aldrig berättat om det? Han släppte nyligen en självbiografi där denna hyfsat intressanta detalj helt har "glömts bort".
• Guillou ska tydligen ha förklarat sig med att han drev någon sorts kontraspionage på KGB, men som en av kommentatorerna på Ingerös blogg skriver, är inte fem års wallraffande en ganska lång tid?

Det känns någon stans som att Guillou allt mer börjar avslöjas för vem han är och något säger mig att detta inte är sista gången han ertappas med lik i garderoben.

Kompetensen i Riksdagen

Det här är intressant. Aftonbladet har testat hur lättlurade de olika riksdagsledamötena är genom att skicka iväg falska motioner och se vilka som släpper igenom dem. Dessvärre framgår det inte speciellt bra hur undersökningen gjordes. Det skulle vara intressant, för att se om det var en slump att alla sex som åkte dit var sossar.

Bosse Ringholms backspegel

Om man ger skriver en debattartikel där man anklagar sin motståndare för någonting kan det vara en bra idé att först se vad man själv har i bagaget. Bosse Ringholm skriver ett debattinlägg på Politikerbloggen där han anklagar Fredrik Reinfeldt för sitt sätt att hantera skattepengarna under finanskrisen då "statsministerns bastu på residenset i Harpsund har lyxrenoverats till det facila priset av 1,9 miljoner". Reinfeldt har visserligen inte själv tagit beslutet, men Ringholm menar att statsministern ändå rimligtvis borde ha känt till det och stoppat det.

Ringholm har en poäng. Politikerna borde verkligen inte lägga skattepengar på sådana saker. Å andra sidan borde det vara ännu mer legitimt att ifrågasätta om bastun skulle ha byggts från första början (vilket sannolikt hans eget parti burit ansvaret för). Men poängen är att skriver man en sådan artikel bör man samtidigt fundera över hur man själv har hanterat skattepengarna. Några av kommentarerna till artikeln ger en viss fingervisning.

Det var väl samme Ringholm som åkte regeringsplanet från nån fotbollsmatch till en kongress. En “privat” resa som vi skattebetalare fick betala

...

Bäste Bosse, då var du också delaktig i beslutet att för flera miljoner installera en öppen spis i Göran Perssons tjänsterum i Rosenbad. Och dessutom skulle jag vilja veta om det var du som beställde de designade möblerna som prydde Görans tjänsterum.

På sig själv tror man sig känna andra, Bosse.

(Hur var det förresten, betalade du någonsin för resan med regeringsplanet i samband med din fotbollsresa till Spanien?)

Hur det ligger till med sanningshalten i dessa kommentarer vet jag inte. Däremot kan vi med säkerhet konstatera att Bosse Ringholm varit finansminister i en regering som inte direkt gjort sig kända för att hantera skattepengar på ett varsamt sätt.

Där går yttrandefrihetsgränsen

Det här är rätt kul. Nobelmuseet håller en utställning för yttrandefrihet. "Yttrandefrihet – var går gränsen?" Där har man tagit med Ayaan Hirsi Alis och Theo van Goghs film Submission. Filmen visads dock inte i sin helhet. Istället har Nobelmuseet bett Imamen Abd al Haqq Kielan censurera delar i filmen som ansetts opassande. Ingerös sågning borde läsas i sin helhet. Men en rätt lustig detalj som Ingerö nämner, utöver det paradoxen i sig med att censurera en utställning om yttrandefrihet är att Imamen faktiskt går med på att göra detta.

Mona har nu ställts till svars om Trelleborgssamarbetet

Mona Sahlin har ju som bekant sagt det här med att aldrig någonstans någon gång göra sig beroende av Sverigedemokraterna. Sedan hände det ju att sossarna tillsammans med Sverigedemokraterna i Trelleborg tog ett fall till kommunfullmäktige angående den lokala skolmaten. Nu har Mona Sahlin äntligen ställts till svars för detta och ger ett helt annat besked än tidigare. Dick Erixon har citerat.

– Man kan aldrig som socialdemokrat räkna in ett stöd från Sverigedemokraterna. Man kan aldrig bygga en politisk majoritet … på Sverigedemokratiernas stöd. Om vi lägger fram förslag så måste de vara förankrade med något annat parti om det handlar om att få majoritet. Om sedan SD röstar på det ena eller andra kan varken jag eller annan socialdemokrat klandras för. Men om en socialdemokrat någonstans räknar med Sverigedemokraternas stöd för att få igenom en sak, då är det fel. Och bryter mot den princip Socialdemokraterna står för.

Ett logiskt svar kan tyckas om det inte vore för en rätt viktig detalj. Att vänsterblocket med Mona i spetsen gjort ständiga försök att pressa alliansen på ett löfte att inte göra just detta. I riksdebatten anser hon nämligen att om borgarna tar passivt stöd från sd, även i frågor som inte har med invandring att göra, så legitimerar de Sverigedemokraternas roll inom politiken. Nu är detta dock just vad de lokala socialdemokraterna i Trelleborg gör, vilket Mona den här gången inte ser några problem med.

Därmed borde alliansens svar vara givet nästa gång vänsterblocket tar upp frågan. Att de aldrig tänker göra sig beroende av sd, men att de liksom sossarna själva heller inte kan hindra ett passivt stöd från samma parti. Gör de detta kommer Mona Sahlin stå helt utan motargument.

Michael Moore ändrar sig om skatterna- i alla fall tillfälligt

Michael Moore har gått och blivit en förespråkare av skattesänkningar och skatteplanering. I alla fall när det handlar om hans egna filmer.
via Johan Norberg

Problem som uppstår när man hyllar fiendens fiende

Dagens politikerhyckleri får bli ett citat från Nima Dervish som snokat fram att riksdagsledamoten för vänsterpartiet Jacob Johnson gått med i den senaste i raden av minst sagt tveksamma "palestinademonstrationer", ledda av människor som man inte riktigt kan kalla förespråkare för demokrati och mänskliga rättigheter.

Å ena sidan skriver Johnson under en motion med titeln ”En svensk utrikespolitik för ett fritt och demokratiskt Iran” och å andra sidan talar han på en sådan demo, med folk som hyllar samma regim. Det går inte ihop.

Enligt en kommentar från Svansbos blogg fanns även företrädare för Socialdemokraterna och miljöpartiet med i demonstrationen. Vilka dessa var eller vilka positioner de hade framgår dock inte.

FRA, mandatperiodens mest avslöjande fråga

Idag avgörs denna mandatperiods mest intressanta och avslöjande politiska fråga; om FRA-lagen ska röstas igenom. Det är två saker i den här historien som avslöjar politikerna i ett allt annat än positivt sammanhang. För det första visar det sig att ett nytt valsystem behövs. Frågan är om det någonsin varit så uppenbart att politikerna är framvalda av partierna och inte av väljarna.

Den andra reflektionen jag gör är om hyckleriet någonsin har varit så uppenbart på båda sidor som inom den här frågan. Om vi börjar med Reinfeldt så är det han och hans anhängare i alliansen som bedrivit grupptryck och mobbing mot ledamöter som följer sina värderingar (som även anses vara de borgerliga värderingarna i denna fråga). Reinfeldt har påstått att de alliansledamöter som inte röstat för en lag som går emot den borgerliga ideologin, är svikare som pekar finger åt regeringen. Men frågan är egentligen vem som sviker vem. Politikerna är i första hand utsedda av väljarna och Reinfeldt har utan någon som helst förvarning gått in och genomfört ett direkt antiliberalt beslut (som med all sannolikhet en majoritet av hans väljare är emot) utan att på något sätt låta dessa väljare få veta i förväg vad han tänkt hitta på.

Nu ser det dock inte så mycket bättre ut hos motståndarblocket där hyckleriet är om möjligt ännu mer tilltagande. Oppositionen har gjort allt för att samla pluspoäng bland väljarna, genom att visa sitt missnöje med FRA-lagen. Vad de däremot inte gärna pratar om är att det var de själva (Bodström), som tog fram denna lag från början (och som vissa anser vara värre än den nuvarande). Vänsterledarna har pratat om att riva upp lagen och göra om den, men ingenstans har jag sett något löfte från deras sida om att de kommer att ta bort den helt och hållet, eller för den delen något som helst förklaring om hur en eventuell FRA-lag kan komma att se ut, om den nuvarande oppositionen skulle ta sig till makten efter nästa val. En framstående socialdemokratisk bloggare skrev för inte länge sedan om hur han blivit tagen i öronen av sitt parti sedan han begärt ett ordentligt svar på hur FRA-lagen kommer att se ut om partiet själva får välja.

Men hyckleriet är värre än så. I dagens SvD får 17 riksdagsledamöter svara på fem grundläggande frågor om FRA. Endast två av dessa kan svara rätt på alla fem frågorna. Majoriteten har antingen fel på minst tre eller totalvägrar att svara. Visserligen något som man kan ha förståelse för, då alla riksdagspolitiker inte kan ha järnkoll på detaljfrågor inom alla områden, men för tre av dessa politiker blir detta riktigt pinsamt. Johan Ingerö förklarar varför:

Samtidigt som Svenska Dagbladet obarmhärtigt avslöjar de ansvariga riksdagsledamöternas okunskap om FRA-lagen skriver Anders Karlsson (som vägrade svara eftersom han behövde läsa på), Gunilla Wahlén (1 rätt av 5) och Peter Rådberg (2 rätt av 5) om hur lagen är "ett hafsverk" och hur de vill "förändra" den.

Genast inställer sig frågan: hur vet de det...?

Anders Karlsson (S), är försvarspolitisk talesperson och ordförande i försvarsutskottet, Gunilla Wahlén (V), ledamot i försvarsutskottet och Peter Rådberg (MP), är ledamot i försvarsutskottet. Dessa politiker om några borde med tanke på sina arbetsuppgifter, verkligen kunna sin sak. Istället blir de ordentligt ertappade med sin okunnighet kring FRA-lagen samma dag som de går ut med en debattartikel i Aftonbladet för att påverka opinionen i samma fråga.

Borlänge, ett exempel på hur samspelet mellan privat och offentlig sektor kan fungera

Om den här artikeln inte är extremt vinklad och sanningsfrånvänd, så tycker jag verkligen att det finns anledning att uppmärksamma hur Borlänge kommun beter sig mot sina invånare. Enligt artikelförfattarna från Centrum för rättvisa har de alltså tvångsinlöst en lokal invånare från sitt hem för att kunna ge utrymme åt ett privat företag.

Ofta får kapitalismen och marknadsekonomin skulden för de rättsövergrepp som begås av privata företagare, när det i själva ofta är tvärtom, att rättsövergreppen som företagen begår endast kan genomföras för att det finns en offentlig sektor med alldeles för stora befogenheter som håller vissa företag under armarna.

Fredrik Segerfeldt har en viktig poäng när han skriver såhär.

Vänstern tror också ofta att liberaler ogillar offentliga myndigheter av princip. Det är ingen missuppfattning. Offentlig maktutövning innebär ofta en kränkning, eftersom det inte finns någon möjlighet att ställa sig utanför. Det går bra att välja bort Volvo eller COOP, men knappast Skatteverket eller Försäkringskassan.

Allra sämst blir det när företagen lierar sig med den offentliga makten i konflikt med den lilla människan. Då kombineras företagets legitima ekonomiska makt med det offentligas politiska makt.

Guillou och sanningen del 3

Då var det dags för del tre i serien Jan Guillous förhållande till verkligheten, och återigen är det Ingerö som snokat upp ett citat nämligen detta:

"Likheten med äldre tiders tyranner är bara den närmast religiöst färgade föreställningen att inget annat system än kapitalismen är möjligt. En överväldigande majoritet av västvärldens befolkningar tror att det är naturlag att kapitalismens prästerskap, en procent av befolkningen, skall roffa åt sig en fjärdedel av alla jordens tillgångar."

Förutom den rent uppenbara reflektionen att Jan Guillou inte riktigt verkar ha förstått vad den ideologi som han så starkt kritiserar går ut på (att kapitalism och fri marknad är det enda systemet som bygger på fri vilja och att om det är något system som öppnar för att vissa människor ska kunna roffa från folket, så är det socialismen), så pekar Ingerö på en annan rätt intressant konsekvens av Guillous logik. Nämligen att det i så fall bara finns en viss mängd resurser på den här jorden (som varken kan öka eller minska) och att dessa i så fall måste fördelas jämnt mellan människorna.

Detta är naturligtvis rent nonsens men det blir ännu mer intressant om man tar med i beräkningen hur mycket pengar Guillou själv tjänar. När vi i samband med ett arbete för ett par år sedan kollade upp Guillous årsinkomst hamnade siffran på över 5 miljoner, vilket får anses ligga en rätt bra bit över medelinkomsten per år och människa här på Tellus. Om det nu skulle vara så att det bara fanns ett visst antal resurser här på jorden, skulle i så fall inte Guillou själv vara en av de minst solidariska människorna och en av dem som roffade åt sig mest?

Äh men lägg av

Har fullständigt tappat tilltro till mänskligheten efter att ha sett det här. Jag trodde det var ett skämt först, men fick sedan bekräftat att Obama fått Nobels fredspris. Orkar knappt kommentera det, men nöjer mig med att säga att det är bland de dummaste grejerna jag har sett.

Vänstern och solidariteten del 3

Det här blir bara ett utkast som jag hoppas kunna fortsätta längre fram, men när vi ändå är inne på ämnet vänstern och solidariteten tycker jag ändå det är värt att nämna ett av de tydligaste exemplena på vänsterpolitikers hyckleri. Det gäller politiker som i ena stunden kräver högre bistånd till fattigare länder och i nästa stund propagerar för handelshinder och tullavgifter mot samma länder (vilket man ofta gör med argumentet att man inte vill att arbeten och löner ska drabbas i det egna landet). Detta trots att vi kan vara relativt säkra på att frihandel gentemot fattiga länder gör bra mycket mer för att ta dem ut ur fattigdom än vad bistånd gör. Även detta är ett exempel på när liberaler visar sig vara mer solidariska mot fattiga människor än vad vänstern är.

Vänstern och solidariteten del 2

Svansbo avslöjar nästa exempel på hur solidarisk vänsterns politik egentligen är. Aftonbladetreportern Wolfgang Hansson har startat en utrikesblogg och förklarar i ett inlägg varför han helst vill se att de militära trupperna ska ge upp Afganistan och dra sig tillbaka. Det anmärkningsvärda i detta är det argument Hansson använder, nämligen att det handlar om pengar. Svansbo sammanfattar vad Wolfgang Hansson skriver:

Kriget kostar i år 5 miljarder dollar i månaden mot 3,5 miljarder förra året. […]

Alla dessa pengar och allt detta lidande. För vad? […]

Ok. Några ljusglimtar finns, det måste jag medge. Kvinnorna i städerna kan jobba och slipper bära burka, slöjan som stänger in även ögonen bakom ett nät.

Flickor kan gå i skola. Afghanerna har fått bekanta sig med demokrati.

Men där stannar det liksom.

Det handlar absolut om mycket pengar, men Hansson menar på fullt allvar att 5 miljarder dollar i månaden för resten av världen är ett för högt ekonomiskt pris, för att ett land med miljontals invånare ska få ta del grundläggande mänskliga rättigheter och slippa förtryckas av en islamistisk medeltidsdiktatur. Att jag nämner det här exemplet beror på att jag tror att Hanssons inställning är representativ för både vänstermedia och vänsterpolitiker. Frågan är nu bara hur en journalist som Hansson ska kunna propagera för högre skatter till exempelvis skola och vård, eller varför inte bistånd, när han samtidigt menar att fem miljarder dollar i månaden från resten av världen är ett för högt pris för att miljontals människor ska slippa behandlas som djur.

Vänstern och solidariteten del 1

Hur är det egentligen med synen på solidaritet? Detta är ett ord som traditionellt sett brukar anses känneteckna vänsterpolitiken. Men är det verkligen sant att vänsterpolitiker är mer solidariska mot dem som har det svårast än vad liberala politiker är.

För det första tror jag de flesta kan vara överens om att solidaritet i grunden handlar om att ge av sitt eget, av fri vilja, till någon annan som har det svårare. Vänsterns syn på solidaritet handlar snarare om att tvinga någon annan att ge (och inte sällan är det de själva som de anser vara de lämpligaste mottagarna). Men det slutar inte där.

Dick Erixon har tidigare skrivit om undersökningar som gjorts i USA, som visar på att människor som är mer liberalt lagda och intresserade av lägre skatter har en högre benägenhet att skänka pengar till välgörenhet. Idag tar han upp en liknande vinkel, nämligen gåvoskatten. Det är alltså, enligt Erixon, vänsterpolitiker som kräver att gåvoskatten (att människor ska behöva betala en extra avgift om de själva vill skänka pengar till en frivilligorganisation) ska finnas kvar, medan det är de borgerliga som vill ta bort den. När en sådan skatt i praktiken leder till att människor blir mindre villiga att ge bör det vara uppenbart att det i åtminstone den här frågan är de borgerliga politikerna som för den mest solidariska politiken.

Vad tycker centerpartiet om shariaförespråkare?

Här kommer nästa grej som blir intressant att följa upp. I en expressenartikel avslöjas att Mahmoud Aldebe, en av de politiker som nominerats på Centerns lista över kandidater till riksdagsvalet, även är en förespråkare av sharialagar i Sverige. Om detta är sant är jag riktigt nyfiken på att se hur länge han kommer att få stanna på den listan.

När det där varma stället fryser till is

Det här är egentligen väldigt off topic, men det är något som jag aldrig tror att jag har gjort förut och eftersom jag inte vet om jag någonsin kommer få möjligheten att berömma en vänsterpartist för något igen (undantaget Eric Josefsson, som numera är piratpartist), är det lika bra att ta chansen. Eva Britt Svensson, europaparlamentariker för v, berättar här om hur hon sågade britternas lobbyverksamhet att stänga av fildelare från internet utan rättegång, vilket de påstår sig vilja göra för att förhindra spridandet av barnporr. Detta menar Svensson med rätta är ett rent struntargument som förs fram för att dölja de verkliga motiven.

Bodström, vinst och friskolor

Aftonbladet visar här på Thomas Bodströms uppenbara svårigheter att veta var han själv står i förhållande till begreppet vinst. Mest intressant är dock det här stycket:

Bodström som nyligen valts in i styrelsen för friskolebolaget Pysslingen AB kandiderar för Stockholms läns socialdemokrater i riksdagsvalet. Tydligen siktar han på att bli skolminister i en rödgrön regering.

Ska bli intressant att följa detta längre fram med tanke på att hans eget parti numera samarbetar med vänstern, som ju som bekant inte är helt förtjusta i friskolor.

Mer om misstänkt jäv i Pirate Bay rättegången.

Nu har Svea hovrätt bestämt att de två domarna som kommer att döma i hovrättsmålet mot Pirate Bay "inte är jäviga". Avgör själva:

Den ena domaren, hovrättslagmannen Kristina Boutz, är med i Svenska föreningen för industriell upphovsrätt, SFIR. Den andra domaren, hovrättsrådet Ulrika Ihrfeldt, har varit medlem i Svenska föreningen för upphovsrätt, SFU.

Citatet taget från Sveriges Radios hemsida.

Sanningen om Mona Sahlins lön

Ingerö har letat upp det senaste exemplet på s-ledarens halvsanningar. Den här gången har hon suttit i Svt:s morgonsoffa och sagt så här:

"Vi socialdemokrater har lämnat ett tydligt besked hur vi ser på en del av skatterna nu, till exempel att jobbskatteavdraget trappas ner från en nivå på 43 000 i månaden så försvinner jobbskatteavdraget undan för undan så att såna som jag som tjänar nära hundra tusen [Ingerös fetning] inte får nåt jobbskatteavdrag."

I själva verket har Mona Sahlin en lön på 135 000 kronor i månaden. Den som vill veta mer om hur Mona Sahlin förhåller sig till sanningen kan läsa i bloggen "Mona ljuger:s" bloggarkiv, som ni hittar i länkspalten till höger.

Uppdatering: Sahlin tjänar "bara" 131 000 kronor i månaden

Bara lite...

"pga den allvarliga konjunkturen höjs riksdagsarvodena bara lite." Aldrig tänkt på att inte höja alls?

Miljöpartisten och min gamla kursare Tomas Melin grubblar på sin facebookvägg

Ska tsunamibanden mörkläggas i ytterligare 70 år?

Alliansregeringen hade en chans att få ut sanningen till svenska folket om vad den socialdemokratiska regeringen egentligen höll på med i samband med tsunamin 2004. Om banden som verkar ha ett oerhört kontroversiellt innehåll skulle offentliggöras skulle det antingen leda till att ledande socialdemokratiska politikers inkompetens skulle slippa ut eller att misstankarna om att något sådant förekommit försvinna. Istället lutar det åt att alliansen kommer att låta tsunamibanden bli hemligstämplade i 70 år framöver så att ingen kan ställas till svars och att majoriteten av det svenska folket aldrig kommer att få veta vad som egentligen hände. Frågan är varför de gör så och vad de egentligen försöker dölja.

En påminnelse om Reinfeldt och FRA

Hax påminner här om hur Reinfeldt och hans regering uppförde sig i samband med FRA-omröstningen 2008.

Nuders löfte om kommunisterna

"Vi socialdemokrater vill inte och tänker inte samarbeta med några kommunister i det nya seklet."
Pär Nuder i tal i Södertälje, 1 maj 2000."

Signaturen Tommy på Ingerös blogg har letat fram ett intressant citat.

Michael Moore och miljonerna

“Well, capitalism did nothing for me, starting with my first film. You know, I had to pretty much beg, borrow and steal,” he said. “The system is not set up to help somebody from the working class make a movie like this and get the truth out there.”

Citatet kommer från Michael Moore. Men som Cnsnews-artikeln tar upp kan man åtminstone konstatera att kapitalismen har hjälpt Moore att tjäna en del pengar.

Mer om muhammedteckningarna

Dick Erixon får med flera väldigt viktiga poänger när han i efterhand analyserar historien om Muhammedkarikatyrerna. Till att börja med får han med ett intressant citat från tecknaren Kurt Westergaard som lever under dödshot sedan han ritat teckningarna, och visar på varför det finns anledning att tvivla på att det bara skulle handla om ett fåtal muslimer som sympatiserar med den våldsamma variant av Islam som man ofta hör om.

Min bild var ett försök att avslöja de fanatiker som har rättfärdigat ett stort antal bombdåd, mord och andra övergrepp med referenser till att man vill rädda sin profet. Om många muslimer ansåg att deras religion inte rättfärdigar sådana handlingar, borde de ha stått upp och förklarat att våldsmännen misstolkar islams mening. Väldigt få gjorde det.

Erixon påminner dessutom om Östgötacorrespontentens chefredaktör Ola Sigvardsson som i en ledare försökte förklara varför det var rätt att göra narr av kristendom men inte av Islam.

Här påminner Erixon om ytterligare ett exempel på inkonsekvensen.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna samarbetar på lokal nivå

Vänsterblockets taktik går ut på att dels koppla ihop det borgerliga blockets ideologi med Sverigedemokraterna och dels att få Alliansen att säga nej till passivt stöd till Sverigedemokraterna i riksdagen, även när det handlar om frågor som inte har någonting att göra med invandring. För att förklara det egna partiets avståndstagande till sd har Mona Sahlin förklarat att ”Vi socialdemokrater kommer aldrig, aldrig någonsin, aldrig någon gång att göra oss beroende av Sverigedemokraterna. Aldrig!”

Nu har det dock hänt i alla fall. I Trelleborg har socialdemokraterna och sverigedemokraterna gått ihop för att få majoritet i en fråga som gäller lunchavgifter. Det ska bli intressant att få veta vad Mona Sahlin, som gör sitt bästa för att tvinga fram ett fullständigt avståndstagande av sd från alliansens sida, säger om att hennes eget parti samarbetar med dem på lokal nivå.

Fransk ambassad uppvaktar riksdagsledamot

Folkpartistiska riksdagsledamoten Camilla Lindberg berättar i sin blogg om hur hon blivit uppvaktad av franska ambassaden. Till att börja med har de franska ambassadörerna förklarat sitt missnöje med att Lindberg ogillar förslaget att stänga av fildelare från Internet. Riksdagsledamoten berättar samtidigt att hon även för två månader sedan blev uppvaktad av fransmännen. Den gången handlade det om att de ville stoppa Internetverksamheten för utländska spelbolag.